Provinsialläkarrapporter

Marie Anderssons hemsida

Här hittar du bl. a en del av det jag samlat om min hembygd - vilket innebär Tibble by, Tillinge socken och Åsunda härad.

Utdrag ur provinsialläkarrapporter

 

Utdrag ur rapporter för Enköpingsområdet - ställda till Sundhetskollegium eller Medicinalstyrelsen.

 

1844 - Provinsialläkare Paul A Martin:

...I övrigt hava Bröstinflammationer ofta nog förekommit; mest klagar dock allmänheten över gikt och flen (Dyspepsie) vilken senare i synnerhet är ett så allmänt överklagat ont att snart sagt tre fjärdedelar av befolkningen uti mer eller mindre mån härav är lidande; Sannolikt såsom följd av dålig föda, bestående mest av rotsaker men synnerligast av omåttligt förtärande av brännvin och älsklingsdrycken; "Toddy" .....

 

1845 - Provinsialläkare Paul A Martin:

...Den inom Svinnegarn och Teda, under försommaren gängse Reumatiska feber; var i början allvarsam nog och under den avlida några äldre personer 13:de dygnet, efter krafternas hastiga avtagande och under yrsel; Allmogens benägenhet för åderlåtningar särdeles då den känner tyngd och stelhet i lederna m. m., och som ofta förväxlas med allmän feber mattlighet, och vilken åderlåtning ofta repeteras 2 a 3 gånger inom några dagar, torde kunna anses såsom orsak till dessa dödsfall; ty sedan faran härav blev dem övriga meddelad, och annan tjänligare regim anordnad, tog sjukdomen snart en bättre vändning...

...Rötfeber är ännu gängse inom Bred socken, där äro de flesta nu under förbättring, men en och annan besvärad av svårare liggsår, härrörande dels av själva sjukdomen, dels av ett under sjukdomen fortfarande diarré, vilket i förening med brist på nödigt ombyte av bädd försvårade dess skötsel; frågan är nu om dessa patienters införande till Lasarettet, ty hemma kunna de icke vårdas...

 

1849 - Provinsialläkare A W Stiegler:

...sista året har varit nästan exempellöst friskt. Olyckshändelser, varvid läkaråtgärd kunnat komma i fråga, hava här mest inträffat tillfölje av oförsiktigt körande i fyllan; under tröskning i tröskverk några gånger även vid sandkörning ur gropen eller vid åsar då ras inträffat....

 

1850 - Provinsialläkare A W Stiegler:

...befolkningen av godmodigt lynne och så god kroppskonstitution som ett inrotat brännvinsbruk och ständigt jordbrukssläp medgiver. Bland sjukdomsformer synes frossor (ehuru icke under ifrågavarande år) Cardialgier och vattsot jämförelsevis ofta förekomma. Vinter och Vår äro i synnerhet Mälarkusten och öarna disponerade för häftiga inflammationer såsom pneumonier och enecephaliter, vilket torde härleda sig från längre isfarter, fisken och isnatur etc...

...I avseende på meterologiska förhållande må nämnas.......... den förfärliga 29 januari med nord storm därunder och –13 grader, vars like ingen å orten levande minnas;............den markerande uthållande sommarvärmen nästan hela sommaren, men synnerligen under Juli och Augusti, då termometern ofta visade + 30 grader och den 16 Augusti kl. 2-3 e m då den under en stund steg till + 37 grader C...

 

1851 - Provinsialläkare A W Stiegler:

...distriktet utgöres av en till stora delar bördig, föga bergig, men slättländig sädesbygd. I några få avlägsna socknar finnes skog, men större delen äro skogfattige och somliga äro skoglösa. Något särskilt geologiskt märkvärdigt känner jag icke och torde näppeligen finnas. Den knaggliga urgrunden framsticker överallt, än naken, än glest beväxt med barrskogar, stundom blandad med björkar och askar, vid Mälarstranden sparsamt med alen eken ....

...Vad som svårligen lär kunna utrotas, till och med utur upplänningens seder är gästvänligheten, eller begäret att "bjuda", är detta alla timmar på dygnet, antingen man besöker dem på 1/4 dels eller flere mils avstånd från hemmen. Själva lockbetan är naturligtvis "Supen", men denna åtföljes av annan förtäring nämligen bröd, smör, stekt fläsk och framför allt Kaffe, vilken senare dryck nästa alltid av mankönet blandas med 1/3 Brännvin. Bägaren eller Stånken med dricka håller sig vanligen på ett blygsamt avstånd. Också är innehållet sällan rätt gott, men nästa alltid drickbart.

Den fattige gör från gästfrihetsregeln vanligen icke något undantag och själva stalkarlen bjuder någon gång på en sup eller en kopp kaffe. Av detta bruk att alltid och allestädes bjuda på förtäring kan man kanske taga sig anledning att sluta till vad de anse för sitt högsta goda.

Allmogens kvinnor laga vanligen sina tarvliga poträtter med smak. Deras grova, tjocka och hårda bröd, i botten på korgen är sällan eller aldrig misslyckat eller ojäst och det mjuka finare ovanpå är ofta förträffligt. Även deras lagade rätter äro av god beskaffenhet.

Emellertid kan man visserligen anse som en onaturlig egenhet deras, om jag så får säga lakoniska bruk av finkelbrännvinet. 2 á 3 spetsglas eller supar, utom den i kaffekoppen, är under förtärandet av "rispen" mycket måttligt och tyckes falla i god jord s.m.s. den ej fullväxte Bondpojken tager sig också på färdväg under förtärandet av torrfödan 2 á 3 supar ur matsäckskaggen. Då man säger dem att brännvinsförtäringen är, ehuru mer och mindre omärkligt ohälsosam och skadlig i längden, svaras: Ja ja, det kan nog hända, och därpå utsträckas handen efter "supen". Emellertid säga äldre personer av Allmogen att förtäring av brännvin avtagit under ett par decennier, så att numera många av det yngre släktet alls icke bruka detsamma, men bland de äldre är detta förhållande sällsynt. En gammal beskedlig bonde i T. socken, av omkr. 1400-1500 invånare, tillfrågades om han kände någon i socknen som ej söp brännvin bland bönderna? Svaret blev nej, med undantag av en, som en gång blivit så illa full, att han föresatt sig sluta upp. På förfrågan om han kände någon av bönderna som ej varit full svarades nej men, det gör jag fäll inte. Vad som gör att brännvinet visserligen mindre skadar än man annars kunde förmoda, är den omständigheten, att Allmogen förtär det i tämliga utspätt tillstånd. Styrkan torde sällan överstiga 4 grader. En av orsakerna varför Brännvinet så mycket brukas är dess lätte förvaringssätt. Det varken surnar eller fryser. Kaffet är på samma sätt "snälltaget", då drickat behöver mältning, sorgfällig och skicklig tillagning och förvaring i källare, som ofta saknas.

Brännvinet är icke den enda spritdryck som av Allmogen brukas. Cognac, Arrak, Rom brukas af många och ... saknas icke hos de bemedlade i deras hem.

Om folkets dräkt eller klädsel är föga att säga. Den bibehåller sig väsentligen enkel, inhemsk och tarvlig. Den vita fårskinnspälsen, denna ....., på den kalla slättbygden, där skogen icke mera är "fattig mans tröja" blir dock allt mera "överklädd". Kvinnorna, så i stad som på landet bruka allt mer, visserligen till förmån för hälsan, "Koftan", som också mig endast vara den gamla svenska kvinnotröjan i något förlängd skepnad, både till liv och skörten. Den stoppas vanligen med bomull.

Folkets boningar äro på olika ställen rätt olika till snygghet och bekvämlighet. Till större delen äro de otrevliga, trånga och kalla, i synnerhet å de skogfattige eller skoglösa orterna, och särdeles hos de fattige är boningen oftast under allt omdöme. "Det är likväl gott att ha ett ställe att krypa in i om kvällen när man är trött" säger en kojans son, då man frågar honom huru han kan trivas i ett fuktigt halvruttet näste. Å andra sidan hava de egentliga bönderna, t.ex. i nedre Trögds härad och å Westmanlands sidan tämligen treviga hem. Byarna äro å de skogfattige orterna "ruskiga" gråa och oansenliga. Osnyggheten är där också mera hemmastadd, isynnerhet som överflöd på lera och brist på grus befordrar densamma. Landbohemmans förläggande under Herrgårdarnas bruk, då åbyggnaderna allt mer vanvårdas och förfalla bidrager i betydlig mån till usliga bostäders uppkomst, liksom i allmänhet, som det vill synas, till folkets utarmande.

Att bedöma folkets positiva sedlighet måste för läkaren icke vara så alldeles lätt. När sjukdomen och nöden infinna sig bliva människorna i en hast så fromma och beskedliga som möjligt. I religiöst hänseende står Upplänningen visserligen icke högt. För läseri av något slag har han alls icke fallenhet. Annars synes han tämligen godmodig och medgörlig. Superiet är visserligen en osed, men i allmänhet tror icke folket på osedligheten av brännvinsbruket utan anser det för behövligt och till och med "hälsosamt". Det torde även kanske bliva svårt att avgöra om denne stimulus är absolut obehövlig eller skadlig för mängden i den belägenhet den befinner sig för närvarande, men nog äro, enligt min erfarenhet och omdöme de bästa och friskaste människor - icke brännvinssupare.

Kyskhetens dygd synes mig gå i jämnbredd med nykterheten. Allmogens moralitet synes mig, i detta avseende överträffa de s.k. bättre klassernas. Oaktat allmogens ojämförligt överlägsna antal förekommer dock venerisk infektion (vanliga gonorré) oftare bland "bättre folk". Om någon bland mängden råkat ut för detta missöde, visar han vanligen blygsel och flera fall ha förekommit då en sålunda smittad, även efter läkning, råkat i ängslan och samvetskval. Flere kasus av Syphiliphati hava även förekommit. Oblyga öppna samtal måste sällan eller aldrig förekomma bland de "gemena" såsom bland de "bättre". I allmänhet torde man kunna avgiva det omdöme, att det egentliga folkets eller allmogens moralitet icke står på någon låg punkt i förhållande till de medel som användes till deras moraliska och religiösa känslor väckande. (Av kvinnor hava ytterst få befunnits smittade på 3½ års tid. Att fosterfördrivning stundom sker misstänker jag och särdeles knapp synes mig folkökningen).

Huvudnäringen är Åkerbruket med ty åtföljande svag boskapsskötsel. Mager boskap, magra svin i mängd finnes överallt. Att vanlig lantmanna hemslöjd och hantverk följa lantbruket i släptåg faller av sig självt. Någon Fabriksrörelse finnes inom distriktet, mig veterligen icke, med undantag av 2:ne större Ångbrännerier, det ena här i Enköping, det andra vid Ekholmen i Veckholms socken och ett något mindre vid Haga i Svinnegarn. Vid de förra tillverkades dagligen mellan 5 och 600 K:r. .... Pepparrot, morötter och palsternackor odlas i större skala i Enköping; och tider finnes, då man ej kan få köpa ett lass ved på Enköpings torg, om man ej har "nackor och morötter" att betala med....

...Epidemiska smittkoppor: ........Endast 2:ne av de personer som kommit under tidig behandling hava avlidit och av dem hade den ene gått ut under eruptionen och blivit förkyld samt låg i ett kallt rum (som nästan alla stugor äro på landet när spjället öppnas för eldning eller kokning försvinner i huset all värme i rummet, när spjället faller blir tvärvärme, som snart försvinner). Den andre hade sjukdomen i sin mest onde styggliga form...

... Kvacksalvare: Såsom sådana kunna till större delen anses Barnmorskorna - vidare "Madam Pettersson" en mycket torr och blek gumma här i staden reser stundom i sjukbesök som en annan Praktikant. Jag har sett att hon ger kylande pulver i febrar och sjölökssirap samt "rävlungsaft" i bröstsjukdomar. Vidare strykes Can de Luce på huvudet och moderdroppar sparas icke som universalmedel. Vid en svår fulslagsvärk i handen hade hon så scarificerat långfingret kors och tvärs, att det påtagligen av hudnervernas förstöring gangraeniscerat och måste amputeras.

"Finngreta" finnes troligen överallt. Hon botar dock mest 4fotingar.

"Johansson i Safsta Kärr", Husby Sjutolfts socken. Om honom känner jag att han "smort" tvenne personer med Luxatio Humeri i Litslena socken, så att de blivit naturligtvis ofärdiga hos hela levnaden. Samma misstag har även efter patientens utsago hänt en annan prackcus som icke kan anses för kvacksalvare, men som icke är kirurg. Magister...

... får jag meddela, att Folkmängden inom mitt Distrikt, vilket, enligt den förfrågan jag gjorde hos Konungens Befallningshavande strax efter min hitflyttning, består av Bro, Håbo, Åsunda, Trögds, Lagunda och Hagunda härader, enligt Uppsala Ärkestifts Matrikel och 1848 års Folkräkning, uppgår till 31,535 individer. Dock får jag härmed anmärka, att min privatverksamhet som läkare icke sträcker sig inom Hagunda eller Bro härader och i högst ringa mån inom Håbo, men att däremot Torstuna och Simtuna Härader i Västerås Län (delar av gamla Fjärdhundra) jämte Björksta och Ängsö Socknar i Västmanland begagna Enköpings läkare och Apotek. I alla händelser uppgår den folknummer som här "söker bot" till omkr. 30,000.

 

1853 - Provinsialläkare Axel Stiegler:

...Kvacksalveri finnes naturligtvis överallt och till större delen är väl den praktiska medicinen dess moder. Läkarna äro tunnsådde och vilja gärna ha något för sitt besvär och människorna vilja överallt botas och bota. Pharmaceuter och barnmorskor anse sig så tämligen berättigade att ordinera och en och annan präst bedriver homeopati och ser verkningar, där patienterna aldrig märkt dem. "Kuckelgummor" torde finnas i var eller varannan socken. De begagna sig stundom av "stöpningen" och annan vidskepelse. Charlataneri och bedrägeri är för dem visst icke främmande. Somliga smörja för "ris" och "älta" och fruktar jag att de stundom och kanske icke så alldeles sällan äro behjälplige vid fosterfördrivning. Bland alla dessa finnes dock visst ingen Kisamor. "Madam Petersson" här i Enköping, som genom förblandning med en person av samma namn, i rapporten för 1852 uppgavs för död, lever ännu. Hon är dotter av en beryktad kvacksalverska i Simtuna (numera avliden) hör till de ärligare, anser sig som naturligen berättigad att hjälpa den hon kan. Jag har under koleran begagnat henne som sköterska, varvid hon betedde sig ganska oförtrutet och dugligt...

...Julafton kl 8 kallades jag till en 30 års förstföderska i Sparrsätra socken 1 mil från Enköping. Kvinnan sades hava legat i förlossningsplågor på 2:dra dygnet. Fosteräggets nedre ända hade icke nedstigit alls i nedre bäckenet och modersmunnen hade knappa 2 tum i diameter. Fostret låg tydligt i längdriktning, men undersöktes icke vidare vad det som bjöd sig. Förhållandet sades hava varit lika omkring 6 timmar. Då jag icke ansåg tiden för mekanisk hjälp ännu vara inne, lämnade jag en betydlig kvantitet Modersmunssalva med Belladonne och Uroscyomi extr. och utskickade genast från staden några få pulver av gr. V secal. Cornut. och gr. j extr. Belladonnae. Salvan användes även till insmörjning på underlivet. Vid avresan tillade jag att om ej förlossningen visade sig vilja försiggå kl 5 påföljande morgon skulle jag efterskickas.

Få dagar härefter fick jag underrättelse att kvinnan blivit lyckligt förlöst tidigt juldagsmorgonen. Barnmorskan tillskrev insmörjningen av Belladonnesalva på underlivet den bästa verkan, varför hon icke eller sparade med densamma. Efter första insmörjningen hade värkarna blivit kraftigare och modermunnen börjat vidgas. Dessa verkningar ökades efter varje insmörjning och sedan hustrun tillika intagit 2:ne av pulvren hade fostret framkommit i vidöppen ansiktsbjudning, mycket blått och vanställt samt skendött, men återkom till liv efter flitiga väckningsförsök. Barnaföderskan råkade i tämligen betydlig Belladonna narkotism...

 

1854 - Provinsialläkare A W Stiegler:

...brist på nederbörd i förening med föregående årets uthållande torka har förorsakat jordens grundliga urmurkning, vattenbrist och vattenförskämning mångenstädes och det lägsta vattenstånd i mannaminne, ja kanhända på ett helt sekel. Det har nämligen berättats av en mycket trovärdig person, att i en större insjö en sten blivit blottad, om vilken ingen nu levande person haft någon kännedom och på vilken årtalet 1754 var inhugget...

...vid Mälarens långgrunda stränder har den (frossan) sitt rätta stamhåll, och av dem som bebo sådana ställen och äro utsatte för Klimatets ohejdade inflytelse under arbete eller vistande i fria luften, äro under årets lopp kanhända lättare de räknade som undgått frossan, än de som varit med densamma behäftade...

...Kvacksalveri bedrives visserligen allmänt och kanske icke så ringa skala. Då folket "söker bot" hos läkaren for långvariga sjukdomar och denne frågar om man ej förr sökt hjälp, svaras vanligen, att man försökt många små hemkurer, (varmed då även menas symnatikurer, blystöpning, såning av aska kring stenar ute på fältet om våren, vilket senare anses som den egentliga kuren for vårfrossan) vidare svaras: jag har försökt allt vad folket har sagt: vidare: jag har köpt mycket på Apoteket, eller "Barnmorskan ordinerade" o.s.v. I allmänhet tror folket att den som har medlet omhand, måste också veta vad det duger till...

.... Somliga Barnmorskor praktisera visst icke så obetydligt. Mängden synes tro att de egentligen förstå sig på fruntimmers- och barnsjukdomar. Att en sådan opinion är fördärvlig inses lätt. Några utropade kvacksalvare finnes icke. Madam Petersson i Enköping och Johansson i Säfsta Kärr ........ äro något kände och anlitade. "Kucklerskor" finnes annars här och der i socknarna. Att mycket ofog av dessa bedrives med "återförskaffandet av förlorad rening" är min fulla övertygelse, men detta kommer sällan eller aldrig i full dager. Att en stor del kvacksalveri måste tolereras i synnerhet där läkare äro tunnsådda inses lätt, och i allmänhet är det både svårt, odiöst och kanske obilligt att neka var och en att "söka bot" där han tror den finnes; men på vissa håll torde det snarare genom författning förbjudas än sanktioneras...

 

1858 - Stadsläkare O F Barck:

... Epizootier: En hund, förmodligen tillhörande någon resande, hade bitit 2:ne av stadens hundar, vilka några dagar därefter visade tecken till Rabies canina. Den ena dödades genast, men den andra fick tillfälle att dessförinnan bita en bunden gårdvar i en by belägen nära staden. Denne avled på 10:e dygnet därefter, men hade under sjukdomens förlopp bitit sin ägare i handen. Såret läktes utan någon behandling, men uppbröt efter 3:ne veckor. Handen började starkt värka, varjämte i hast inställde sig fullt utbildade symptom av den förfärliga sjukdomen. Patienten avled på 3:e dygnet; läkare anlitades ej förrän 2:ne timmar före döden...

- Provinsialläkare A W Stiegler:

.... Fattig- och fångvård: Under 2:ne besiktnings resor har jag visiterat 5 fattigstugor och därvid funnit försvarlig snygghet och ordning. De fattiges underhåll har varit ganska olika. Då på ena stället fattighjonet haft mjöl, malt, gryn, sill och strömming ja till och med litet kontant och matskatt vid högtiderna, så att det kunnat sägas ha sin knappa bärgning, så har det på ett annat fått nöja sig med 6 a 8 till mjöl 1 fjärd. potatis och rötter samt 10 skålpund saltvaror på hela året. Att i förra fallet belåtenhet och i senast missmod ägt rum säger sig självt...

 

1859 - Provinsialläkare A W Stiegler:

...men jorden i grunden så uttorkad att enda in i slutet av December ännu icke fanns vatten i högre belägna Källor. Vattenbristen har till följe av den högst ringa nederbörden under förra och större delen av året ävensom under flera föregående år, varit på många ställen högst kännbar. Många källor som i mannaminne ej saknat vattentillgång hava varit alldeles uttorkade...

....En 42 års gammal kvinna i Uddala i Tillinge för första gången havande efter 13 års äktenskap, (d. 21 Nov.) med en conctituion av virago, hade haft modermunnen utplånat 12 timmar utan att fostret fortskridit. Med tången arbetades förgäves. Perforatorium och haken måste tillgripas varefter ansträngde arbete med tången framskaffade fostret. Att kvinnan tillfrisknat, sluter jag därav att hon icke är upptagen bland förteckningen på de döde. Tillinge socken, som Pastors ämbetet lämnat och att jag efter förlossningen icke hört av henne i sjukdomsväg...

... En över 40 år gammal kvinna, gift för ett år sedan låg d. 28 Nov. i förlossningsarbete. Enligt barnmorskan Nordenströms uppgifter var tiden för instruments användande, samt ingången. Kvinnan var ovanligt grov och stark, något fetlagt. Efter något dröjsmål, noga undersökning bäddades kastsängen, varunder kvinnan stod ensam för spiseln och värmde sig. Hon såg dock febril ut i blick och ansikte och vid undersökning befanns pulsen vara 115. Hon tycktes vara utan särdeles svåra plågor, liksom torpid, men yttrade tämligen bestämt att om hon ej finge snar hjälp vore det snart ute med henne. Som modermunnen varit utplånad i 10 timmar och fosterhuvudet lika länge orörligt i övre bäckenet, anlades tången, men det kändes genast att arbetet med den skulle bliva fåfängt. Efter förnyade ansträngda försök och ytterligare dröjsmål gjordes perforation och sedan en del af hjärnan medelst tången blivit utpressad ur det högt stående och benfasta huvudet, framskaffades medelst stark ansträngning det stora fostret. Kvinnan tycktes föga lida av operationen utan ansett sig särdeles okänslig. Efterbörden uttogs med någon svårighet av barnmorskan, men allt förhöll sig ordentligt utom den täta pulsen. 5 dagar efter förlossningen infann sig mannen med uppgift att kvinnan fått svår värk i ett lår och ben. Jag föreskrev blodiglar i ljumske gråsalva till friktion och salmiak febermixtur .... några korn Calomel. Jag ser emellertid i Prästerskapets dödsförteckning att kvinnan efter 9 dagars sjukdom "av okänd dödsorsak" - avlidit...

 

1867 - Provinsialläkare A W Stiegler:

...Årets väderleks karaktäristik: Från början sträng, sedan uthållande och ojämn stundom stormig vinter med köld eller kyla enda in i juni. I mannaminne har icke förekommit en så sen och kall vår och försommar. Blott under ett tiotal av dagar omkring midsommar och ett dito i förra delen av juli har verklig sommarvärme varit rådande. Nederbörd av snö och regn i hög grad ymnig. Hösten i allmänhet vacker och tidig vinter i november, som blivit uthållande. En naturlig följd av denna väderlek har varit i högsta grad försenad vegetation och svag fruktsättning. Blomningen av höstsädet, råg och vete försigick under kyla och ständigt regn således under högst missgynnande förhållanden, varför skörden blev svag och ställvis nästan ingen av dessa säden. Vårsäden däremot som utbildades under senare delen av sommaren och den vackra senhösten blev tämligen god, men mognade icke på den svagare eller nyplöjda jorden. Jordfrukter, särdeles potäter blevo, till följd av den vackra hösten, av god beskaffenhet ehuru icke ymniga. Höskörden på naturlig äng till följd av kyla och översvämning ringa, men på odlad mark mycket ymnig. Trädfrukter och bär hava mer eller mindre ofullständigt mognat och sötman blivit föga utbildad...

... Dock vill det tyckas som den dels stränga dels mycket långvariga vintern på denna ort verkat deprimerande eller försvagande på det cerebrala och spinala nervsystemet....

... Rättsmedicinska undersökningar å lik: 24 januari liköppning å död av rus och köld 6/2, 8 februari liköppning å kvävt foster 16/2, 26 mars liköppning å mördad 4/4, 8 juni liköppning å drunknad 19/6....

... Fall av egentlig syfilis har hos mig icke blivit anmälda, blott några få gonoréer. Av saltfluss och elefantiasis intet fall. Av kroniska utslag förekommer egent. skabb men icke så ofta. En och annan gång har visat sig som säkert haft sin grund i syfiliska arv...

 

1886 - Provinsialläkare J Billing:

... dricksvattnet, som överallt är gott, tages ur källor eller grävda brunnar, vilka rensas och omsorgsfullt skyddas för tillströmmande orenlighet. Tillgången därpå har dock på grund av den långvariga torkan under året å några ställen varit ringa. Strand- och öbefolkningen använda även sjövatten såväl till dryck som matlagning. Boningshusen, i allmänhet kalkrappade eller brädfodrade, är väl underhållna, fuktfria och högt belägna samt ganska rymliga; inom de flesta råder snygghet och renlighet. Fabriker finnas icke, och om någon överbefolkning kan man ej tala. Visserligen har utrymmet i en och annan statstuga någon gång förefallit mig knappt, men förhållandet är dock i detta hänseende bättre här än å de flesta andra orter. Luftväxling kommer sällan i fråga annat än i skolsalar och kyrkor.

Skörden av såväl säd som rotfrukter uppgives från distriktets samtliga socknar som mycket god, och bärgningsvädret har varit det gynnsammaste; endast vetet och havren hava på några få ställen varit angripna av rost.

Dryckenskapen uppgives visserligen vara i avtagande men måste dock ännu i jämförelse med förhållandena å andra orter betecknas som ganska stor, särskilt inom Litslena och de närmast staden belägna socknarna, där den lättare tillgången på spirituosan lättare lockar till missbruk. Också äro kronisk magkatarr och andra alkoholmissbrukets följdsjukdomar mera vanliga inom nämnda områden än inom det övriga distriktet. Distriktets båda krogar äro nämligen belägna den ena i staden, den andra å Litslena gästgivaregård. Ölstugor förekomma inom en och annan socken. Kvacksalveri övas ej i nämnvärd grad. Att låta Smörja späda barn mot "Riset" (Engelska sjukan) och en del andra åkommor idkas dock av flera s.k. kloka gummor, och betraktas denna åtgärd av till och med den mera upplysta delen av allmänheten här på orten såsom icke blott nyttig utan rent av nödvändig för barnens sunda utveckling. Obehörig försäljning av gifter, Hoffmans droppar eller innehavande av Arsenik förekomma mig veterligen icke.

 

1895 - Provinsialläkare H Gerell:

...Fördomar och fel vid späda barns uppfödande och vård förekomma hos allmogen och i synnerhet hos de fattigare ganska allmänt. Allt för tidigt erhålla de små de fullvuxnes vanliga föda: sill, fläsk och potatis, oftast i form av tuggor. I diflaskorna, som nästan aldrig hållas tillbörligt rengjorda, förekomma ej ovanligt mjölvällingar och stundom till och med kaffe. Att detta förhållande mången gång har sin grund i verklig okunnighet om ett rätt uppfödningssätt samt bristande intresse, men lika ofta uti otillräcklig tillgång på god mjölk, är ett beklagligt faktum.

Med Separatorns utbredning samt genom inrättandet av talrika mejerier synes tillgången på god mjölk även på landsbygden numera vara ganska begränsad, då allt uppslukas af mejerihanteringen.

På många ställen finnes nu icke som förr mjölk till avsalu. För den löse arbetaren samt även för statkarlen med flera barn är det ofta ingen lätt sak att kunna förskaffa familjen gott och tillräckligt förråd av ett så värdefullt näringsmedel. Den separerade mjölken är till sin beskaffenhet och sitt näringsvärde alltför dålig för att kunna användas som lämplig föda åt dibarn, som av en eller annan orsak icke kunna förses med modersmjölk. Vilka olägenheter detta medför med avseende på barnens uppfödande och utveckling, ligger i öppen dag.

Över vården om utackorderade barn kunna på många ställen framställas berättigade anmärkningar, vilka dock tyvärr icke så lätt torde kunna avhjälpas. Ofta hamna barnen hos de allra fattigaste och därtill hos familjer, som hava dem såsom, snart sagt, enda inkomstkälla.

De små, som tillhöra fattigvården, äro i detta avseende vanligen icke de bäst lottade.

De från allmänna barnhuset utackorderade barnens villkor kunde kanske något förbättras, om prästerskapet vid utfärdandet av sina intyg om, att fosterföräldrarna äro välfröjdade samt i sådana omständigheter, att fosterbarn kunna åt dem anförtros, förfor med större noggrannhet och skaffade sig bättre underrättelser om de blivande fosterföräldrarna. En del barn komma dock i goda händer.

 

1896 - Provinsialläkare H Gerell:

...Under våren märkas som vanligt lunginflammationer i rätt stor mängd och diarréer under eftersommaren. Av övriga sjukdomar förtjäna kronisk magkatarr, bleksot samt de olika formerna av tuberkelsjukdom att särskilt framhållas såsom mycket vanliga. Såsom följd av ett mindre lämpligt uppfödningssätt av de späda barnen har Rachitis ofta förekommit.

...Sjukes avskiljande från friska kan vid behov sällan låta sig göra af brist på lämpliga lokaler för isolering av de sjuke vid inträffande av smittosam sjukdom. Vanligen måste man åtnöja sig med att söka hindra den smittade familjen från umgänge med grannarna, vilket icke alltid är någon lätt sak, särdeles då en del av allmogen ännu är långt ifrån övertygad om smittans verkliga faror.

...Folksamlingar vid begravningar förekomma tämligen allmänt. Vid smittosamma sjukdomar kan naturligen detta förhållande hava sina betänkliga vådor, och trots de allvarligaste föreställningar är det icke alltid lätt att förhindra inrotade seder och bruk, som nödvändigt fordra ett storartat gravöl.

Utsättande av liken till allmänt beskådande är en icke ovanligt förekommande osed.

...För hälsan vådliga boningslägenheter (överbefolkning):

Endast hos de fattigaste gör sig överbefolkning ofta gällande, då hela talrika familjer nödgas bebo ett enda rum och kök. Böndernas boningshus äro vanligen rymliga. Den i hög grad skadliga vanan, att, även där utrymme finnes, större familjer bo hopträngda i ett enda rum, är förr framhållen med dess följder, som kunna bliva särdeles ödesdigra isynnerhet på ställen, där smittosam sjukdom utbryter.

Där ännu de gamla spislarne icke blivit ersatta af de modernare järnspislarne, ombesörjes luftväxlingen dock ganska väl genom skorstenen. Insläppande av frisk luft genom ventiler, fönster och dörrar förekommer åtminstone under den kallare årstiden nästan aldrig.

För den vuxne befolkningen ersättas dessa bristfälliga anordningar genom arbetet i det fria; på de mindre barnen, som hela den långa vintern förbliva instängda, utövar detta missförhållande nog ett ogynnsamt inflytande.

För luftväxling i rum, der större antal människor vanligen samlas, göres å de flesta ställen, intet nämnvärt. De nyare skolhusen hava i allmänhet blivit försedda med ventiler, ehuru de på många ställen icke äro tillräckligt verksamma samt ofta försummas eller skötas på ett otillfredsställande sätt. I flertalet skolsalar råder under pågående arbetstid merandels en olidlig stank.

...Skörden har under året varit riklig och av god beskaffenhet och sålunda icke kunnat hava annat än ett gynnsamt inflytande på det allmänna hälsoförhållandet.

Dryckenskapen anses tämligen allmänt vara i avtagande; men säkert är, att mycket återstår ännu övrigt i detta hänseende. Inom några av distriktets kommuner förekommer dryckenskapen tämligen utbredd.

Missbruket af kaffe är allmänt och saknar nog icke sina olägenheter och menliga följder. Användandet av detta njutningsmedel synes tilltaga i mån av rusdryckernas minskande. Att få det ersatt av andra hälsosammare drycker såsom the och chokolad möter stora hinder till följe av allmogens konservativa vanor. På landsbygden finnes numera icke någon krog, sedan den vid Litslena gästgivaregård under året blivit borttagen. En och annan ölförsäljning vid järnvägs- och ångbåtsstationer är medgiven och synes icke hava medfört några olägenheter.

Någon egentlig kvacksalvare finnes icke bosatt inom distriktet. En sådan från Strängnäs, den s.k. "Strängnäsfrun, har dock emellanåt haft regelbundna mottagningar på olika ställen inom detta och närgränsande provinsialläkaredistrikt. Uteslutande hänvisad till det enda kraftiga narkotiska läkemedel, som är tillåtet i handköp, opiekakor, förstår hon att på ett uppfinningsrikt sätt därav bereda sig både kraftiga och verksamma mixturer och droppar.

Handeln med hemliga läkemedel är i starkt tilltagande och bedrives på ett oförsynt sätt av handelsidkare i staden och på landet.

Obehörig försäljning av gifter eller Hoffmans droppar samt andra aether- eller spirituoshaltiga vätskor förekommer icke. Arsenik innehaves enligt uppgift numera icke.

...De vanliga anmärkningarna rörande späda barns uppfödande och vård upprepas även för detta år: för tidigt eller för sent avvänjande, olämplig föda samt stundom bristande renlighet.

 

 

 

Källor: Årliga provinsialläkarrapporter till Sundhetskollegium och Medicinalstyrelsen

 

 

 

 

 

 

 

Senast uppdaterad 2017-02-12

 

 

© Marie Andersson 1999-2017