Skolhistoria

Marie Anderssons hemsida

Här hittar du bl. a en del av det jag samlat om min hembygd - vilket innebär Tibble by, Tillinge socken och Åsunda härad.

Skolväsendet förr i Tillinge

 

Av stort intresse för många oss som idag lever och verkar i Tillinge socken, är de minnen som finns nedtecknade av generationerna före oss. Via Alvar Lindell fick jag för några år sedan tillgång till hans far Arthurs handskrivna minnesanteckningar, tillsammans med ett löfte om att få lägga ut dem här på hemsidan. Så här kommer nu några valda delar om skolväsendet i Tillinge:

 

"Måndagen den 22 juni 1942 högtidlighölls i Tillinge 100 års minnet av folkskolans tillkomst. Den började med examen i församlingens skolor. Kl 2 em samlades vi till jubileums högtid i kyrkan. Där framfördes en ..... av skolbarnen och en historik över Tillinge skolhistoria av skolstyrelsens ordförande, kyrkoherde O Lundgren, som han sammanfört från gamla protokollsböcker redan från 1600-talet."...

 

..."För att nämna några namn från kyrkoherde Lundgrens sammandrag ur gamla protokoll vill jag återge livsbilden av ett par gamla makar som ägde mera kunskap i att läsa skriva och räkna än vad folk i allmänhet ägde på den tiden. Det var torparen Per Jacobsson och hans hustru Greta Ersdotter som i slutet av 1700-talet bodde i en liten stuga benämnd Kulan på St Järstena ägor - sedermera genom något ägobyte överflyttat till Lilla Järstena. Numera återstår av stugan endast namnet.

 

Det är dessa båda makar som var upphovet till den första skolan i Tillinge. Mot en blygsam ersättning åtog de sig nämligen att undervisa de socknens barn som önskade lära sig i modersmålet, innanläsning och kristendomskunskap. Från 1780 daterar sig denna skola. Makarna voro då i sina bästa år, endast några och 30 år gamla.

 

Att deras nitälskan för och omtanke om de unga också blev uppskattat av både Präst och församling därom vittnar ett sockenstämmoprotokoll av den 15 september 1811, då församlingens Pastor Hovpredikanten Kyrkoherden Fredrik Alner framställde en fråga om vi alla kan förena oss om en hyllning till dessa båda nu ålderstigna makar för den vackra livsgärning de har gjort. På den frågan blev ett enhälligt ja. De ansåg dem vara mera värda än den hyllning församlingen själv kan bevisa dem, varför de begärde att få överlämna Kungliga Patriotiska sällskapets hyllning i ett par silvermatskedar vardera med en vikt 5 lod. Allhelgonadagen 1812 efter slutad gudstjänst i Tillinge kyrka talade kyrkoherden visdomens ord om högtidens betydelse, samt överlämnade detta synliga bevis på församlingens tacksamhet och hyllning till bemälde torparhustru - numera änka efter den 14 dagar förut med döden avgångne torparen Per Jacobsson. Vid aktens slut sjöngs under styckesskotts avlossande verserna 12-13 av kyrkopsalmen 377.

 

Efter högtiden i kyrkan gavs middag i Prästgården till Greta Ersdotters ära. Till den var församlingsbor samt även andra för skolan intresserade inbjudna. Här utfäste sig kyrkoherden Alner att lägga en grundplåt till en skolfond i församlingen. Den bestod i 8 tunnor spannmål, ½ råg ½ korn. Kyrkoherden talade för sitt levande intresse för en skolas tillblivelse i församlingen och de stora uppgifter som med den är förenade, att förmedla kunskap till församlingens barn. Kyrkoherden ville också här giva ett tillfälle att få bidraga till denna skolfonds mål. De flesta (kanske alla) närvarande följde kyrkoherdens exempel och tecknade leverans av spannmål till denna fond. Denna teckning fick stor anslutning även ute i församlingen.

 

Kyrkoherde Alner var en nitisk vägröjare och hans förtjänst var det att en ordnad skolundervisning efter långa förberedelser kom till stånd på våren 1811 i sockenstugan. Det fanns inga särskilda rum för skolan utan barnen fick gå i skolan som det heter hos klockaren, som sålunda fick ställa sin lilla bostad i sockenstugan till förfogande. Skolan började kl 8 om morgonen om sommaren och om hösten kl 9 och slutade kl 5 om aftonen. Vid varje termins början betalar föräldrar, förmyndare och husbönder som låter inskriva sina barn uti skolan till läraren en riksdaler banko. För varje fattigbarn betalas utur fattigkassan en riksdaler banko för varje termin. De föräldrar som åstunda få sina barn undervisade uti skriv och räknekonsten betala därför särskilt arvode efter överenskommelse till läraren.

 

År 1816 måste man emellertid nybygga den fallfärdiga sockenstugan och i den inrättades 1817 ett par särskilda rum för skolan.

 

Klockare Dalman som blev socknens första skollärare var född i Teda 1779 och kom 1806 till Tillinge som klockare och organist. Som församlingens första skollärare tjänstgjorde han till 1837 då han efterträddes av F W Lagerström. Som klockare och organist kvarstod han till sin död 1845.

 

Torparänkan Greta Ersdotter fortsatte efter allt att döma sin undervisning även sedan skolan vid kyrkan kom till stånd, men det var nu barn endast från nordöstra delen av socknen som fick sin undervisning i torpet Kulan. 1825 slutade hon sin långa arbetsdag i sin stuga och jordades på Tillinge kyrkogård.

 

Folkskolehuset (nuvarande Klockargården), invigt 1840, i förgrunden.

 

År 1840 blev ett märkesår i Tillinge skolhistoria. Då invigdes nämligen det nyuppförda folkskolehuset (nuvarande Klockargården) som byggdes av byggmästare Lemke, Nykvarn, för en kostnad av 1114 riksdaler. Han byggde tidigare också andra våningen på Prästbostaden. Till detta skolhusbygge kom den av kyrkoherde Alner bildade skolfonden till en god hjälp. Skolhuset togs i bruk den 1 september 1840. Prosten Alners stora dröm har gått i uppfyllelse, att få en fast skola i församlingen. Bland gåvor till skolfonden kan nämnas Rådman Sandström Mälby som skänkte skoltomten.

 

1842 då den obligatoriska skolundervisningen började var redan, enligt vad det då ansågs, väl ordnat för skolan i Tillinge. Detta gav också ärkebiskop C F Vingård uttryck för vid ett besök i Tillinge.

 

Den av kyrkoherde Alner bildade spannmålsskolfonden förvandlades i pengar 1831. 1834 väcktes förslag att bygga skolhuset. I det inrymdes folkskolan och lärarbostad. Småskolan var fortfarande kvar i sockenstugan.

 

Men skolfrågan var ej helt löst med ett skolhus. Barn... var många i hela församlingen, skolvägarna blev långa - i synnerhet för de barn som bodde längst bort från skolan. Det oaktat fortsatte skolans verksamhet rätt lång tid efter det schema som från början var uppgjort. Det kan till en del berott på de små ekonomiska omständigheter som på den tiden var rådande. Kanske också till en del på församlingsbornas små krav på skolans undervisning.

 

År 1873 började de ambulerande så kallade byskolor i församlingen. Det hyrdes rum för skolan hos arrendator Lundkvist i Tibble och hemmansägaren Ågren i Uddala. De tre första årsklasserna från dessa orter fick här sin undervisning. Det förkortade skolvägen för mindre barnen, även barnantalet minskade något vid kyrkskolan. Johan Pettersson, Vindsberga, valdes till lärare vid de ambulerande skolorna. Han har genomgått läroanstalten för småskollärare i Uppsala och kunde förete betyg på att han ansågs kunnig att sköta en småskola. Lönen var 200 riksdaler om året. Lästiden 4 månader på vardera stället. Skolmästare Pettersson fick gå från sitt hem i Vindsberga till de skilda skolorna. Ett enkelt musikinstrument som han själv ägde fick han också bära med sig. Det var en salmonika, som består av en rektangulär fiollåda med endast en sträng. På den kunde han få de toner som behövdes för att leda psalmsången i skolan."... ..."I Hagby fanns även en byskola.

 

De lokaler som användes för den ambulerande skolan blev även de för små och otidsenliga. Nya fasta skolor med fast anställda lärare blev skolans nästa utveckling. Skolmästare Pettersson upphörde med sin lärargärning men bodde kvar i Vindsberga till sin död. Då såldes stugan till jordbruksarbetaren Johan Simlund. Med detta köp fick han också Petterssons salmonika. På den lärde sig också Simlund nödtorftigt att spela."...

 

..."Socknens västra del, Gryta, Broby med flera rotar fick sin fasta skola 1882. Två namn är att nämna i samband med denna skolas tillkomst: Skolrådsledamoten kyrkovärden J A Björklund ,Gryta, ..... som 1881 skänkte mark för småskolan och byggmästare J P Lemke, Nykvarn, som samma år överlämnade 2000 kr för en småskolebyggnad. Kostnaden synes ha gått till 3000 kr. 1882 var skolan färdig och invigdes den 7/9 till skola. Första lärarinnan blev småskolelärarinnan Hilda Fredriksson. Hon var också närvarande vid högtiden på skolans 100 år jubileum, där hon också blev hyllad för sin lärargärning. 25 barn närvarade vid första terminen i Gryta skola.

 

Mälby skola byggdes 1886. Till byggnadsplats föreslogs den så kallade Stenhagsbacken å Lundby ägor med en areal om 18 kappland, vilket område ägaren till Lundby, greve E J Sparre, erbjöd sig att upplåta till skolhus. Även Tibble var föreslaget som byggnadsplats, men Mälby ansågs vara den lämpligaste. Skolhuset skulle inrymma småskola och folkskola samt två lärarbostäder. Skoltomten inköptes för 500 kronor, byggnadskostnaden gick på omkring 11000 kronor.

 

1904 upprättades ett andra skolhus i Gryta, då även en folkskola kunna förläggas här. Byggnadskostnaden för skolhuset i Gryta blev omkring 11000 kronor.

 

Nya skolan - uppförd 1906 - till vänster, gamla skolan (nuvarande Klockargården) till höger

 

Vid kyrkskolan hade man länge diskuterat uppförandet av ett nytt skolhus, vilket också efter långa förberedelser uppfördes 1906 för en kostnad av cirka 24000 kronor. Det är ett stort hus i två våningar. I nedre våningen inryms 3 lärosalar och avklädningsrum. I andra våningen är en lärosal församlingssal, kombinerat med kommunalrum, avklädningsrum, en lärarbostad och vaktmästarbostad. Läget framför kyrkan var för omgivningen ej vackert.

 

Förslag om centralisering av hela undervisningsväsendet till en A-skola vid kyrkan har varit uppe, likaså förslag om nybyggnad av Mälby skola och delvis även Gryta skola, men på grund av tidsläget blev ingen av dessa planer förverkligad. Tvenne ..... beslut har fattats som är av betydelse för de unga: Fria skolmaterial samt från och med 1941 fri tandvård åt samtliga skolbarn.

 

Utvecklingen under de senaste 100 åren må här belysas av följande siffror: År 1842 var skolans utgifter 221 riksdaler, I 1941 års .... uppgår utgifterna för skolan till 46266,24 kronor, därav inom kommunen utdebiterats 16036 kronor - statsbidraget utgjorde samma år 28045 kronor."...

 

..."En komplettering till beskrivningen . Den gamla sockenstugan och klockaregården var belägna på den plats där nya skolhuset byggdes. Det gamla skolhuset inreddes till lärarbostad samtidigt som den nya skolan byggdes.

 

1952 då samtliga socknar inom Åsunda härad sammanfördes till en storkommun blev förändringar för skolan. Den nya storkommunen blev ett skoldistrikt, undervisningen förändrades till A-skola. Skolorna upphörde i Enköpings-Näs, Teda, Gryta, Bred och Sävsta. Skolbarnen hämtades på sina hemorter med bilar och bussar och transporterades till respektive skolor.

 

1963 byggdes en ny tidsenlig skola med rymliga lokaler i Hummelsta samhälle. 1964 flyttade skolan till Hummelsta från Kyrkskolan, även denna skolhusbyggnad har tjänat ut sin tid. Huset är ej lämpligt att använda till något annat ändamål på den plats det står, varför det skall rivas och bortföras under år 1965. Vid infordran av anbud för husets borttagande och planering av platsen blev det lägsta anbudet att lämna hela huset till entreprenören för arbetet. "

 

..."Att den nya skolan är byggd på den plats där den forna Taxhuvud trossbo'n var belägen är värt att minnas."... ..."Trossbo'n, ett förrådshus, där krigsmakten hade förråd till utrustning för ortens soldater. Vid inkallelseorder fick de samlas här, under befäl av kapten som bodde på Taxhuvud, och taga emot persedlar som behövdes för tjänstgöring...."

 

Källa: Arthur Lindells handskifter

 

 

 

 

Senast uppdaterad 2008-05-04

 

© Marie Andersson 1999-2017