Stenar

Marie Anderssons hemsida

Här hittar du bl. a en del av det jag samlat om min hembygd - vilket innebär Tibble by, Tillinge socken och Åsunda härad.

Stenar i Tillinge

Flyttblock

Ett flertal stora flyttblock finns i Tillinge. Det största och kanske mest sägenomspunna är det stora blocket som ligger i Stora Järstena. Enligt legenden ska en man som, tillsammans med sina oxar, sökte skydd för ett häftigt åskoväder under nämnda sten, ha förolyckats där när stenen rämnade av ett åsknedslag och han fick en nedfallen del över sig. Flyttblocket är nummer 28 på listan över största friliggande sten i Sverige, och uppskattas väga 1800 ton och vara 675 kubikmeter stort.

 

 

Predikostenar

Enligt uppgift ska en kyrko- eller predikosten ha funnits i socknen och kallats Wappastenen. Om någon har mera uppgifter om denna, var vänlig och sänd mig ett mail.

 

 

Stenar i folkminnesarkivet

I ortsnamnsregistret vid institutet för språk och folkminnen finns också några nertecknade utsagor från 1975 om stenar i Tillinge:

  • Apollostenen: Vid Broby. "En jätte, Apollo, skall, enligt en sägen, ha kastat den stora stenen mot kyrkan i Tillinge men missat målet".
  • Kluvna stenen: Finns vid Myrby.
  • Korshäll: Sten vid Hansta-Vappa. "Stenen är rund och korsmärkt".
  • Stenporten: Stenar vid Gryta. "Två stenar på ömse sidor om vägen utgör en port".

 

 

Runstenar

  • U785 - Tillinge kyrka: Runstenen står vid kyrkans västra mur, mellan portarna, och är 1,69 m hög. Stenen låg tidigare som hörnsten under nordvästra hörnet, men togs fram och restes år 1946. Texten lyder: "Vifast (lät) resa upp denna sten efter Gudmund, sin broder. Han blev död i Särkland. Gud hjälpe hans ande".

 

  • U786 och U787 - Hansta/Hässelby: Stenarna upptäcktes 1926 i samband med sprängning i åkern och restes på fyndplatsen, som var i åkerkanten nära Askes backe på Hansta ägor. Fordom har troligen en körväg gått förbi fyndplatsen, från Hansta gård till Hässelby. Texten på den 1,55 m höga U786 lyder "Åslek lät resa denna sten efter Torgils, sin broder. Gud bärge hans ande". Den andra 1,42 m höga stenen har ett ristat kors.

 

  • U788 - Stora Järstena: Två fragment av en runsten, som längre tillbaka ska ha legat i en spismurgrund, fanns tidigare i Stora Järstena. Stenbitarna är idag försvunna. Två ord ska ha kunnat tydas på det ena fragmentet: "..sin son..".

 

  • U789 - Mälby: Runstenen står ca 500 m NNV om Mälbygården. Den 1,90 m höga stenen finns med i runstensinventeringarna som gjordes på 1600-talet. Sommaren 1926 restes stenen med hjälp av en stubbrytare. Texten tolkas som "Torgunn lät hugga stenen efter Rune, (sin) man". Ristare av runorna kan vara Livsten, se nedan. I samband med denna runsten har vid inventeringar på 1800-talet en närliggande ristning omnämnts: "längre norrut i en gärdesbacke är en berghäll med ristade slingor" och "I Mälby gärdesbacke sågs en vacker slingristning utan runor i en mindre berghäll". Misslyckade försök att återfinna denna omnämns på 1950 -talet.

 

  • U790 - Mälby: Denna sten omnämns bara i en reseberättelse av Dybeck år 1863: "Mellan en gravbacke vid Ullbro och Mälby - efter uppgift på Mälby ägor - vistes mig ett större stycke av en runsten, som låg bland andra stenar på en obetydlig höjdsträcka. Inom runristningen synes en del av ett skepp med hög förstäv och mast". Runorna tydde han till "Rune ristade runorna efter sina söner Svärre och ...". Stenen är idag försvunnen.

U791 (Efter träsnitt i Peringskiölds Monumenta)

  • U791 - Tibble: Ett stort runblock som ligger vid Lundbyvägen, där själva ristningen är 1,50 m hög och lika bred. Den 16 september 1608 undersöktes den av Bureus, som beskrev dess läge som "widh Tybbela i Tillinge". Under flera årtionden lagrades grus mot ristningen, men efter idoga uppmaningar av sadelmakare Andersson i Orresta togs de sista resterna av grus bort 1941. Texten lyder " Frösten lät hugga stenen efter Estulv, sin son, och göra bron". Runristare är med stor sannolikhet Livsten, som - trots att han bara efterlämnat ett tiotal ristningar - räknas som en av Upplands förnämligaste ristare.

 

  • U792 - Ulunda: Stenen, som är 1,62 m hög, står 15 m NV om vadstället vid Ulunda, som ska ha varit en del av Eriksgatan tidigare. Texten lyder " Kår lät resa denna sten efter Horse, sin fader, och Kabbe efter sin svåger (måg). Han for dristigt, förvärvade ägodelar ute i Grekland åt sin arvinge". Ristningen kan ha utförts av Balle, men därom tviste de lärde.

 

  • U793 - Ulunda: 85 m öster om U792 och 75 m ÖNÖ om Ulunda vad står idag denna 1,74 m höga runsten. Vintern 1924 flyttades stenen 20 m norrut från den plats där den ursprungligen hittades. Runorna betyder "Helga reste denna sten efter Rolf, sin man. Gud hjälpe hans ande". Runorna kan ha ristats av Erik, som ska ha utfört 10-15 runristningar i västra Uppland.

 

  • U794 - Vindsberga: Runblocket ska ligga 140 m VSV om Nyhem och ristningens yta är 1,75 * 1,60 m. Detta omnämns första gången år 1925 och ytan är starkt vittrad. Man har kunnat uttyda orden "..sin fader..". Ristningen tillskrivs Livsten.

 

  • U798 - Torgesta (ibland beskriven som tillhörig Sparrsätra socken): Runstenen finns med i äldre inventeringar från 1600-talet. År 1861 sades den omkring 20 år tidigare blivit lagd till vägfyllnad i landsvägen, men man mindes inte längre platsen. Runorna ska ha tolkats: "Vibjörn reste stenen efter Kättil. Gud hjälpe hans ande".

 

  • Skinna: 1972 hittades en runsten i Skinna. Denna bedöms vara ristad av Livsten, bl a därför att han ristade på den gamla uppländska dialekten med bortfall av bokstaven H. Runorna tolkades vid upptäckten till " (H)arald och Erngisl och (H)alvdan och Fotråd läta (h)ugga stenen efter Gisl sin fader".

 

 

Vägstenar

Milstopar

I oktober 1850 skrev landshövding Robert von Kraemer i ett brev till kronofogden Afzelius om hur väglängden blivit förändrad på grund av nyanlagd väg mellan Tibble och Grans gästgivargårdar, och att detta ledde till att alla milstolpar fram till Nykvarn behövde flyttas. Afzelius fick order att i samband med flytten sätta upp de nya milstolpar som von Kraemer själv bekostat. De ca 100 år gamla von groothska stolparna (uppsatta på uppdrag av landshövdning von Grooth och finansierade m h a en extra skatt på 1 daler silvermynt/mantal) var i stort sätt felfria, och de kom nu till användning som trappsteg, grindstolpar etc. De nya milstolparna tillverkades av järn vid Hellefors bruk i Södermanland. Gjutningen utfördes av gjutaren Anders Pettersson.

von Kraemer berättade i sina memoarer en anekdot om en resande (som körde överdådigt) som frågade sin skjutsbonde vad bostäverna RvK på milstenarna betydde. Bonden svarade knipslugt " Jo si det skall låtsas vara en pik åt herrn!". Hur så, undrade den resande, och fick till svar "Jo de betyder - Res vackert Kanalje".

 

 

 

 

Källor: "Upplands runinskrifter" utgivna av Kungl vitterhets historie och antikvitets akademien (1951), SOFI, "Milstolpar Stockholm, Uppsala, Södermanland" av Stefan Nordin , Dagens Nyheter 1972-09-20 samt Enköpings-Posten 1990-10-13.

 

Se också bilder i Tillinge hembygdsförenings galleri

 

 

Senast uppdaterad 2015-03-28

© Marie Andersson 1999-2017