Salta och Gumlösa, Teda
År 1633 den 8 maj hölls Åsunda härads andra ting för året….
... då Olof Eriksson i Salta besvärade sig över sin kyrkoherde herr Nils, som han sa hade beskyllt hans hustru Anna för att vara lövjerska. Kyrkoherden svarade, att han inte hade beskyllt henne för att vara detta. Däremot tog han det för en sanning, att Anna hade tagit och blandat delar av en myrstack med korn och lagt det på en jordfast sten, för att hennes sugga skulle äta av det och bli bättre. Anna erkände att hon gjort så men att hon gjort det därför att hon hade hört av andra att det skulle fungera, själv visste hon inget om dylika ting. Kyrkoherden hade förmanat henne och sagt att hon inte skulle sätta sin tro till jordfasta stenar och myrstackar och inte syssla med sådana vidskepelser, utan tro på att gud var den som kunde ge lycka och välsignelse.
Häradsrätten ansåg sig inte kunna döma Anna då ingen nu skyllde henne för trolldom, utan hänvisade till "Capitlet".
Bara någon månad senare är det dags igen, då Åsunda Härad inkallades till ett extra ting, den 2 juli 1633.
Då kom först av allt hustrun Brijta inför häradsrätten och besvärade sig över sin kyrkoherde herr Nils: att han ifrån predikstolen skull ha beskyllt henne för att vara lövjerska. Kyrkoherden nekade också denna gång till att rent ut ha anklagat vare sig henne eller någon annan för lövjeri. Han menade sig istället ha pratat i allmänhet om dem som söker sig till lövjerskor och inte till alla människors hjälpare gud. Herr Nils åberopade hela församlingen till vittne. På tinget fanns heller ingen som kunde säga sig ha hört kyrkoherden namnge någon.
Däremot ville kyrkoherden nu besvära sig över Brijta. Hon hade kommit från Målhammar, där hennes son hade slagit ihjäl en annan bonde och rymde efter gärningen. Brijta flyttade då till Gumlösa (och senare vidare till Vela). Herr Nils hade predikat om allehanda synder och att de som utfört en missgärning på en ort flyttar till annan ort där ingen vet deras bakgrund. Han hade då också namngivit denna Brijta och sagt: "Såsom den kvinnan i Gummunlösa (Gumlösa) vars son har gjort ett uppenbart dråp, och hon är inkommen i församlingen". Då steg Brijta upp ur sin kyrkbänk, mumlade för sig själv, slog båda nävarna samman och gick sin kos ut ur kyrkan. Detta hade bevittnats av många och ett par vittnen hördes som bekräftade hennes handlande, men sade sig inte ha hört vad hon mumlat.
Häradsrätten ansåg dock att det inte fanns någon lag mot sådana som orsakade förargelse uti församlingen, utan hänvisade också detta fall till "Capittlet".