I Tibble by fanns innan skiftet sju gårdar som låg tätt tillsammans, nordöst om vägen som delar samhället i dag. Gårdarna var (med start från nuvarande väg):
No 1 1/2 mantal kronoskattehemman ägt av orgelnisten F W Lagerström (Aa)
No 1 1/2 mantal kronoskattehemman ägt av änkan Christina Törnblom, Ingeberga, Badelunda socken (Ab)
No 2 1 mantal hemmanet ägt av Kungliga Academien i Upsala. Hemmansbrukare bonden Jan Jansson (B)
No 3 1 mantal frälse, hemmanet ägt av änkan Christina Törnblom, se ovan. Arrenderas av bonden Carl Larsson (C)
No 4 1/2 mantal hemmanet ägt av orgelnisten F W Lagerström (Da)
No 4 1/2 mantal hemmanet ägt av bonden Jan Olsson i Mälby (Db)
No En frälse skatte utjord ägt av häradsdomare Gustaf Persson (E).
Beslut togs, efter överklaganden som gick ända till kungs (se nedan), om följande förändringar i byn;
Aa, kallad Östergården, fick stanna klar. Endast en badstuga behövde flyttas. Huset står kvar i samhället idag, gulmålat.
Ab, kallad Mellangården, skulle i sin helhet flyttas 4000 fot. Denna gård låg före utflyttningen mellan Aa och C. Den byggdes upp väster om byn. År 1871 flyttade Wictor Ericsson (senare häradsdomare mm) in tillsammans med sina föräldrar och sin storebror (skogen där kallades då Öshagebacken). Idag finns ett gråmålat hus från sekelskiftet på platsen.
B, kallad Academiegården, skulle flyttas 6860 fot. Före flytten låg den mellan C och Db, närmast den förstnämnde. Nuvarande läge är naturligtvis den rödmålade akademigården, väster om byn.
C, kallad Frälsegården, fick ligga kvar. Den fick dessutom tillgodoräkna sig tomterna från tre utflyttade gårdar, närmare bestämt Ab, B och Da. Huset finns idag kvar i byn (grått).
Da, kallad Skattgården, skulle flytta 3200 fot. Läget före flytt var mellan C och Db, närmast den sistnämnde. Utflyttades söderut, efter den väg som idag går till Mälsta/Trevnaden.
Db, kallad Westergården, fick stanna kvar, men tvingades flytta en spannmålsbod. Till gården tillkom tomten som blev tom när E flyttades ut.
E, kallad utjorden, flyttades 2900 fot, till nuvarande Domargården. Placeringen före utflyttningen var utanför Db (eller som yttre del därav).
Förutom ovan angivna fördelning, avsattes också jord till de två soldattorpen som hörde till byn.
Den 30 augusti 1855 avslutades laga skiftet i byn, men blev överklagat till Åsunda härads Egodelningsnämnd, som avlade dom den 16 september 1856. Utslaget i Egodelningsrätten löd:
"EgodelningsRätten har tagit målet i öfwerwägande; låtande EgodelningsRätten bero vid Häradsdommaren Gustaf Pressons återkallande af beswären angående egoutbytena emot Stora Järstena och Lundby, samt Enkan Törnbloms återtagande af sin klagan öfwer wägens bestämmande å Tibble ägor för Stora Järstena, äfwensom vid den af Gustaf Persson och öfriga ägare till den ifrågawarande badstugan träffade öfwerenskommelse, att på egen bekostnad, från Enkan Törnbloms egor, bortflytta hvarsin andel i berörda badstufwa.
Och som, beträffande Enkan Törnbloms yrkande, att få begagna den på Orgelnisten Lagerströms ägor befintliga källa, samt wäg till densamma, af handlingarne inhämtas att, vid den af jordegarne träffade förening om undantag af oskifto för delegarnes behof, besagda källa och wäg till den, icke blifvit till bagagnande för andra jordegare dervid förbehållen, samt detta ämne innefattar en fråga, hvilken enligt 18 Capt: 9§ i Kong. Stadgar om Skifteswerket i Riket den 4de Maj 1827, bör, före skiftets fullbordande, wara slutligen afgjordt, kan ifrågawarande yrkande ni icke af EgodelningsRätten till pröfning upptagas.
Vidkommande sedemera klagandernes besvär öfwer ägornas taxering; så finner EgodelningsRätten på de i protokollet öfwer besigtningen anförda skäl, rättvist förändra graden, på ...........
Hwad angår klagan öfver Skiftesläggingen; så, emedan genom den af Enkan Törnblom yrkade ändring härutinnan, huru dymedelst de särskildte delarne till hemmanet No 1 skulle komma intill hwarandra, redigare skifte dock icke följde, samt Enkan Törnblom fått det till henne för hemmansdelen i No 1 tillagde inegoskifte i sammanhang med sina öfriga ägor och hon icke kan anses blifwit wid skiftet lidande, då hon inom sina skiften har någorlunda jema blandning af bättre och sämre jord, finner EgodelningsRätten Enkan Törnbloms yrkande om ändring i Skiftesläggningen icke kunna i vidare mån befallas, än som blir följd af den föreskrifna ändringen i graden innom hennes skiften .........
Hvaremot och enär genom byte emellan Gustaf Persson och Academiehemmanet af de dem tillhörige skiften vinnes, dels att Academie hemmanet får all sin skog i sammanhang med inägorna och sålunda enskifte, dels ock att Soldattorpen blifwa liggande innom Rotens mark; samt flyttningen af desamme undvikes, EgodelningsRätten pröfwar skäligt, med bifall till Gustaf Perssons ifrågawarande yrkande; föreskrifva; att Gustaf Persson skall för sin Frälse Skatte Utjord hafwa det af skiftesmannen och Gode Männen Academie hemmanet tillaggda skiftesläge, emot Mälby rågång, efter hvad ....
....samt tilldela Gustaf Persson hvad han utöfver byamål bör bekomma såsom icke delegare i byen Soldat Rote, detta sednare på egen bekostnad, enligt åtagande; äfwensom i laga ordning behandla de ersättningsfrågor samt liqvider rörande ståndskog m m som af ändringarne blifwa en följde; kommande Gustaf Perssons klagan ifråga om gödsell-ersättningen att anses förfallen, sedan han tillagts annat skifteläge.
Angående Gustaf Perssons påstående om befrielse från deltagande i kostnaderna för utflyttningen af fördelshusen på Orgelnisten Lageströms hemman No 4, så enär samma hus utgöra sjelfwa Mangården, och således icke kunna hänföras till de i 30de § af Skiftesprotokollet omförmälde Torplägenheter, som jordegarne åtagit sig sjelfwa flytta, warder besagde yrkande af Egodelnings Rätten ogilladt.
Widare, och beträffande det af Gustaf Persson å skiftesmannen yrkade ansvar; så, ochdå skiftesmannen så mycket mindre kan anses gjort sig skylldig till obehörigt dröjesmål vid skiftets handläggning, som han detsamma till slut bringat året efter dess påbörjande, ogillas berörde yrkande; Likasom och enär afskiftesprotokollet uplyses, att skiftesmannen med jordegarne om skiftesläggningen ordplägat före provisionella skiftesplanens upgörande och föredragning, Gustaf Perssons anmärkning häremot lämnas utan afseende; Och som det af Gustaf Persson till Egodelnings-Rätten ingifna bewis, rörande förmenta yttranden af skiftesmannen, icke får anses innefatta något för skiftesmannen förnärmande, kan hans answars påstående emot Gustaf Persson derföre icke bifallas.
Slutligen, hvad angår kostnaden för Egodelnings-Rättens sammanträde; så, och då skiftesmannen icke är befunnen med någon olaglighet ifråga om skiftet, kan han icke åläggas densamma, eller frånkännas godtgörelse för sin inställelse hos Egodelnings-Rätten; hvadan samtliga Tibble jordegare ålägges gälda efter delningsgrund, berörde kostnad, utgörande i skjutsersättning och dagtracktamente, till Ordföranden 19 Rr 32 B, Ledamäterne 8 Rr 42 B, biträdande lantmätaren 20 Rr och skiftesmannen 13 Rr 23 B eller tillsammans 62 Rr 1 B Banko, som dock skall af klaganderne Gustaf Persson och Enkan Törnblom, till helften hvar förskjutas.
Den, som vill söka ändring i detta Utslag, skall, vid talans förlust, innom 30tio dagar härefter, denna oräknad, eller Thorsdagen den sextonde nästkommande Oktober hos ordföranden i Egodelnings Rätten, eller Konungens Befallningshafwande i Länet, tvefaldt ingifwa sine till Kongl. Majtet ställda underdåniga beswär, vid hvilka jemvälböra i twenne epemplar bifogas de till saken hörande bevis klaganden kan anse nödigt förete.
Efter afkunnandet häraf afträdde vederbörande, och EgodelningsRätten ledamöter åtskiljdes.
År och dagar, som ofwan; På EgodelningsRättens wägnar.
Axel Reutercrona."
"Kongl.Majts Utslag uppå de besvär, Ombudsmannen vid Kongl. Academien i Upsala, vice Häradshövdingen G Ekeroth, å Academiens wägnar, i underdånighet anfört deröfwer, att sedan Kommissions Lantmätaren Carl August Edling, efter wederbörligt förordnande och med biträde af Gode Män, företagit och den 30de Augusti 1855 afslutat laga skifte å alla ägorna till Tibble by, innim Tillinge Socken och Upsala län; derwid Orgelnisten F W Lagerström för 3/8dels Mantal No 1 om 7öresland 21 penningeland kronoskatte och Frälse utjord om två öresland erhållit ett skifte under Litra Aa; Enkan ........., men klander emot denna förrättning blifvit hos Åsunda Härads ÄgodelningsRätt anmäldt af Gustaf Persson och Enkan Törnblom, hvilka bland annat yrkat ändring i graderingen och skifteslägningen, i hvilket sednare hänseende Gustaf Persson anmärkt, att, enär soldattorpen till Rotarne No 121 och 122 vid Uplands Regemente wore enligt träffat förening af skifteslagets gemensamma mark uttagen och sedermera förlaggda innom Gustaf Perssons Skifte, men han icke wore delegare i någon af dessa rotar, torpen borde flyttas till de hemman i byn, som hade del i Rotarne, eller och Gustaf Persson i stället för det honom tilldelade skifte bekomma sin tillständiga lott af den jord Academie-hemmandet vid rågången emot säteriet Mälby erhållit, Så har Egodelnings Rätten, efter besigtning å marken, genom utslag den 16de September 1856, jemte det åtskillige rättelser i graderingen å Skifteslagets mark blifvit föreskrifne, i nu fullföljd del sig utlåtit: att enär genom byte emellan Gustaf Persson och Academie-hemmanet af de dem tillaggda skiften wunnes, dels att Academie-hemmanet finge all sin skog i sammanhang med inägorna och sålunda enskifte, dels ock, att soldattorpen blefwe liggande innom rotens mark och flyttning af dsamma kunde undvikas, så och med bifall till Gustaf Perssons yrkande förordnade EgodelningsRätten, att Gustaf Persson skulle för sin utjord hafwa det af Lantmätaren och Gode Männen för Academie-hemmanet bestämda skiftesläge emot Mälby rågång, efter hvad på Gustaf Persson belöpte, samt Academie-hemmanet i stället förläggas, med skogen i sammanhang med inegoskiftet utefter dess södra gräns, till det Gustaf Persson förut tilldelade skifte, med skjutning för hvad, som derutöfwer tillkommer Academie-hemmanet i söder och öster, hvilken förändring Lantmätaren ålåge werkställa, derwid han äfwen borde jemnka skifteslinierne i så wäl inrösnings- som afrösningsjorden i den mån sådant påkallades af den föreskrifna ändringen i graderingen och skiftesläggningen, samt ej mindre tilldela Gustaf Persson hvad han utöfwer byamål borde bekomma, såsom icke deltagare i byns Soldatrote, detta sednare, enligt åtagande, på egen bekostnad, än och i laga ordning behandla de ersättnings-frågor och liqvider rörande ståndskog m m, som af ändringarne blefwe en följd;
Deruti ändring i underdånighet är worden sökt, hvaröfwer öfriga deltagare i skifteslaget, äfwensom wederbörande Krono och Regementsombud blifwit hörda, samt Gustaf Persson, Christina Törnblom, Orgelnisten Lagerström och Lars Andersson sig i underdånighet förklarat; med Kongl. Majts Högste Domstol beslutet; Gifve Stockholms Slott den 8de Oktober 1858.
Kongl. Majtet har i Nåder låtit Sig föredragas ofwanberörde underdåniga beswär; och finner skäl ej wara anfördt, som i Egodelnings-Rättens öfwerklagade Utslag kan werka ändring. Det wederbörande till underdånig efterrättelse länder.
Under Kongl. Majts Sekret.
Knut von Hofsten"
"Förening: emellan nedanskrefne jordegare och Ombud uti Tibble by i Tillinge Socken angående grunderna för den skiftesändring som, i följd af Åsunda Härads EgodelningsRätts den 16de September 1856 afkunnade, numera af Kongl. Majts Högsta Domstol fastställda utslag, innom berörde skifteslag skall ega rum, beträffad och ingången den 27de Januari 1859.
1mo Hafva nedanstående ...........
2o ...... EgodelningsRättens Utslag i så måtto frångås, att ......."
År 1860 23 Juli skulle förändringarna verkställas. Mötet kungjordes som vanligt från predikstolen, och jordägarna samlades alltså. Goda Män var nämndemannen Johan Eric Björklund i Gryta och Lars Petter Sandell i Lilla Järstena. Lantmätaren meddelande, att föreningen inte hade rätt att besluta om sådana förändringar, som de föreslagit i Januari.
Han visade istället den förändring i skiftet som gjorts efter EgodelningsRättens Utslag.
För samtliga skiftesdeltagarna blev, i Goda Männens närvaro, allt utstakat och rörlagt. Det hade man göra med till den 25te Juli, då man fortsatte sammanträdet. Då fortsatte man genom att gå igenom olika ersättningsregler för avflyttningskostnader, wanhäfdad jord etc samt tiden för det nya skiftets tillträdande, som blev "att all trädesjord nästkommande wåhr tillträdes, men alla öfriga ägor först efter nästkommande års afbergade gröda".
Eftersom deltagarna inte kunde ena sig om hävdeersättning gjorde Skiftesmannen och goda männen ett uttalande, där det bl a står att eftersom ingen vill avstå bättre åker, beslöt skiftesmannen och de goda männen, att eftersom Academiegården fått ta över all byns mark som låg avlägset till, och som vad gäller gödsling och hävd inte kunde jämföras med vad man fått avstå, skulle hemmanet få 50 enbetslass gödsel för varje uppskattad tunnland av dessa vretar som man fick. Detta skulle ges av dem som förut haft jorden i vretarna dvs Lagerström 241 lass, Gustaf Persson 273 lass, Törnblom 125 lass, Johan Olof Olsson 80 lass, summa 719 lass. Hemmansbrukaren skulle hämta hälften under sommaren 1861 och resten sommaren därpå.
Därpå förklarades skiftet avslutat, å embetets vägnar av Carl Edling.
När protokollet lästes upp för justering och erkännande, skrev alla på utom Gustaf Persson som noterade, att han var missnöjd med gödselersättningen, och ville inte godkänna och underskriva densamma.
Därefter upprättades ett värderingsinstrument över Utflyttningskostnaden vid Laga Skiftet. Där kan man se vad som fanns på de gårdar som skulle flyttas ut. T ex bestod Mellangården av
- en Stugubyggnad, som var 24 alnar lång 9 al. bred 4 ½ al. hög, på 3/4 alns stenfot, under halmtak indelad i tre rum och förstuga med 2 spisar en rökgång.
- Wisthusbod med 2 bottnar, 9 aln lång 8½ aln bred 5 1/4 aln hög under brädtak.
- Spannmålsbod med 2 bottnar 8½ aln lång 8 1/4 aln bred 6 aln hög under brädtak
- Fähus och foderrum: 23 aln långt 9 aln brett 4½ aln högt under halmtak.
- Stall och foderrum samt en Bod och Hemlighus; 18 aln lång, 7 aln bred 7 1/4 aln hög under halmtak.
- Loga med 2 golv, 31 aln lång, 11½ aln bred och 5½aln hög under halmtak.
- Redskapslider 14 aln långt 9 aln brett, 4½ aln högt under halmtak.
- Tvenne bodar och ett Portlider, 14 aln långt, 6 aln brett 4 aln högt, under halmtak
- Källare med öfwerbyggnad, 6 aln lång 5 aln bred 1 aln hög under halmtak med gråstensmurar och trossbotten.
- Tvenne svinhus och en Agnbod 7 aln lång 5 aln bred 3 aln hög under halmtak
- Ett portlider, en bod och ett svinhus; 17 aln långt 7½ aln brett 4½ aln högt under halmtak
Med reservation för ev. feltolkning av dokumenten...
© Marie Andersson 1999-2024