Mjölkharen
” I Tillinge socken troddes att haren diade korna ute i hagarna varför mjölken ibland blev mycket mindre vid mjölkningen”.
Älvor
”De va en gång bror min va bort en kväll på försommarn, å nä han gick hem på Taxhuvudhagen, alldeles vid blodskällan så fick han se älvorna. De va små som dockor å hade långa slöjor åsså dansade dom. Men då stanna han, gick ej förbi dem. Men när di hade försvunnit allihopa i en gammal potatisgrop. Då gick han hem. Va har du varit pojke, frågade mor min honom, du ser så konstig ut. Men han svarte ej. Då förstod mor min va de va: Han fick ej gå förbi dem så länge han såg dem och ej tala om att han sett älvorna samma dag ty då skulle han bli sjuk”.
Gärdesgårdshank
”Hanken ska vara vriden uppåt när du sätter på den ett störpar vid gärsgårsstängning. Sitter hanken neråt då kommer nån käring å mjölkar i den kvisten. Ja, då har du inge mjölk att hämta från konen den marran”. Anmärkning: ”hank kallas den grankvist som sammanhåller störparet och varå gärdslet vilar”
Flyttning
”Då våra grannar avflytt från Myrby år 1917 kasta de nyinflyttad spisaska och kol efter dem, taget ur spisen”. Anmärkning: ” Vid förfrågan varför: Jo, dom skulle inte ta lyckan med sig”.
Hästbetsel
”När huvudlaget sättes på hästen så hålles det med bägge händerna och tittas igenom det. Det skall tittas, där ungefär hästen har ögonen, så att inge trolltyg gör hästen någon skada”
Smågrisförsäljning
”Å, ja ska väl ha lite halm me åt grisen, annars så trivs han inte”. Anmärkning: ”Vid smågrisförsäljning ett mycket vanligt anlitat uttryck. Har många gånger hört saken. Halmen ska vara den gemensamma leg som finnes i griskärran. Den ska köpare ha utåv”.
Gödkalv
”År 1920 skulle jag vara behjälplig med att lassa på en gödkalv till slaktarn hos våra grannar. Kalven togs ur kätten men innan dörren till kätten stängdes slängde ägaren av kalven in en pinne i kätten. Handlingen gjordes mycket fort. På förfrågan varför: Ja, vi ska ha lika tur med nästa djur, å då får platsen ej bli tom”.
Grisslakt
”År 1919 hade jag hjälpt vår granne med slakt av en gris. När grisen var väl slaktad och hängde där i ett träd skulle frambenen avskäras. Då grisens ben var avskuret och han höllt det i handen gav han det en liten stöt mot den avskurna frambenet. Warför gör du så där, frågade jag. Ja, så nästa gris ska bli lika bra som den här och då tryter inte fläsket”.
Gran
”Om man hugger i kull granen eller hugger en flisa i dess rot, då brinner Mälby går´. Anmärkning: ” Granen är cirka 20 m hög, 3 m vid brösthöjd. 5 m uppåt stammen grenar den sig i 2 stammar, för att slutligen bilda 8 toppar. Granen står å en avsöndrad lägenhet från Mälby gård”.
Järstena
"Wid byn Järstena i Tillinge finnes en backe, där några gravkullar äro belägna. Om dessa går en sägen: Om man gräver i kullarna då brinner Tallmyra by"
Hett vatten
"Inte kan en ge sej till att slå ut hett vatten på backen för då så skadar en djuret"
Störhämtning
”De var en bonde som skull köra till skogen efter stör. Och när han stod där och lassa så sa han till hästen: Orkar du me den här, så orkar du me den där. Å så lassa på. Men när han skulle köra då orka ej hästen dra lasset. Då sa han: Orkar du inte me den där, så orkar du inte me den här. Å så körde han hem med tomma kälkarna när han lassat av hela lasset”.
Smeden och prästen
”De va en gång en sme som stod å smidde å då kom socknens präst te honom. Då skulle prästen vara hjälpsam av sej å tog opp en järnbit som låg på golvet, men då brände han fingrarna på sej. Då sa smen åt smepojken, ta opp du. Men han spotta först på den, å då fräste de av en så han tog en tång å nöp den. När prästen kom hem gav hans hushållerska honom ärtsupa. Men då spotta han först i tallriken för att se om den var varm”.
Blodskällan
”Blodskällan vid Taxhuvud fått namnet efter ett slag som stått där varvid så mycket blod flytit att källan vart röd av det”
Bondberget
”Bondberget, ett större berg vid Jerstena härrör från ett slag varvid bönderna trängdes mot det och vart alla ihjälslagna”
Skatt
”I Taxhuvud törn i dess nionde hörn där ligger ett skrin fullt me silver och guld och nyckeln den ligger på Hässelby äng tre tuvor från grind”
Taxhuvud törn
”..där har det stått ett slag för länge sedan, därav namnet törn”. Anmärkning: "Taxhuvud törn är en hage som ligger vid allmänna landsvägen å Taxhuvud. Den hagen som är instängd har nio hörn”.
Lyftstenar
”I min ungdom fanns där (Hovdesta gård) 30 stycken - å de var ringar i allihopa, även de minsta, men dom fick man bara in ett finger i - de större hela hand. Dom låg uppradade efter södra sidan på den hopbyggda gården. De största lyftstenarna låg vid byggningen”.
”Hovdesta, numera - övergivna - gamla gården ligger 4 stenar med i borrade plintar av järn. I dessa plintar äro insatta järnringar. 2 lyftstenar äro i behåll nu. Den största väger 172 kg, den andra som är i behåll 160 kg. De äro väl avrunda rullstenar”.
Ullbro by
”I Ullbro får de fullmåne om dom sätter en pannkaka på en stång".
"Kvarnen i Ullbro kallas klimpkvarn (på grund av sin litenhet, och dåliga averkningsförmåga man kunde ej mala mer i den än som gick åt till klimp)".
"Om man hade ett ärende till Ullbro: Ja ska gå till Ullbro socken".
De var en som köpte en koränta av en Ullbro bo. Men då skulle di ha wåmben tillbaka för att laga norrskenet".
Oppsocknesbor
"I Tillinge kallas de vilka bo i byarna gränsande till Sparrsätra för oppsocknesbor. Byarna Lundby, Tibble, Järstena., Kil, Hagby, Tallmyra, Mälby".
"De vilka bo från Windsberga pil till Sagån "ner i socknen".
Upplänningar
"De va en bonne som körde fora från Upland till Westerås å på kvälln så smorde han vagnen. Men när han hade en mil kvar så stanna han å sa: Nä nu glömde ja svarva jule". Amärkning: "Svarva jule skall utalas sjungande betoning på a och e vilka ord utdrages: Av gammal vana så när man smort en hjulaxel och satt på hjulet på axeln slår man alltid runt några varv innan hjulet ställes ned igen. Fått intryck att Wästmanlänningen gör skoj av Upplänningen i historier".
Siggebacken
"I Siggebacken där spökar det. En herre Sigismund kör där och spåren efter vagnen synes i berget".
Jullimpan
"Far min sparde alltid jullimpan till vårsådden"
Skattjakt i Hovdesta
"De va två som grävde efter en skatt i en kulle ve Hovdesta backe. Å när dom grävde skulle dom vara tysta di skulle ej säga ett knyst. Men rätt som dom grävde och fick tag i kistan hade den halvägs uppe, så kom en höna dragans med ett halmlass å sa: Till Stockholm i da, till Stockholm i da. Då sa en av kararna: I helvete kommer du till Stockholm i da. Warvid kistan sjönk dubblet så djupt"
Svinnegarns kyrkklockor
"En gång för länge sen hade di en kyrklocka i Svinnegarn som hördes ända till Stockholm. Den ville dom ha, å de fick den på vintern skulle den forslas dit. Då brast isen i Svinnegarnsviken och klockan sjönk. Då anlitades en klok gubbe å han sa att endast ett par tvillingoxar uppfödda med söt mjölk kunde rå dra den klockan men sista dan oxarna skulle ha dricka så gav pigan dem ur skulämbaret. Oxarna spändes för och skulle dra men då hördes ur djupet: Nä inga skuloxar, varefter klockan sjönk"
Tröskning
"Wid trösk med 3 slagar i Tillinge så sjöng slagarna: De fattas _ _ _ _ en. De fattas _ _ _ _ en". Anmärkning: "Ordet en skall uttalas med betoning samt paus mellan fattas och en. Pausen markerar den slag som fattas".
"Wid trösk med 4 slagar så sjöng slagarna: Fyra raska piltar (ska uttalas taktfast)"
"Man är vell ingen bärplockare heller (användes uttrycket när någon känner sig generad över sin dåliga styrka)".
"Tror du, du har göra med höns?! (Användes uttrycket när anspelningar göres på dåligt förstånd)"
"Här åt! sa bonn, när han harva me käringen sin (Användes uttrycket när man vill gå åt något särskilt håll)".
"Lås dörrn, stäng spjälle för de kommer en luffare på gärde".
Tror du, man ä kalva i skogen (Uttrycket användes till ex. tror du man är dum? Användes i dagligt bruk i Tillinge)".
"Min dräng, hade också en dräng å begge va dom lata" (Uttrycket användes till ex: Gå du efter den där gaffeln, lyder en befallning, då svara den som fick ordern : Nä hä de gör ja inte, men gå du, säger han till en tredje man, varvid det omskrivna yttrandet fälldes av tredje man)".
"En lat dräng, å en varm säng, ha svårt att skiljas åt (Uttrycket användes åt personer som hava svårt att gå ur sängen om morgon)".
"Du får inte sträcka laten på mig (säges till hunden när han ställer sig på bakbenen, läggandes framtassarna på bröstet och sträcker sig. Uttrycket fälldes ofta av sockenbor)".
"Va göre om ett trä torkar i skogen nä hela skogen står grön (Användes då en flicka sviker sin pojke eller tvärtom. Då uttalades ordstävet som ett tröstens ord)".
"Hösterik, vårfattig (Uttrycket användes när grödan är inbärgad och djuren äro ställda till vinterfodring. På hösten synes det bärgade fodret och säden vara av stor myckenhet. Varför slöseri av detsamma förekommer. När vintern gått och våren kommer, då finnes ej mycket kvar åt djuren varför dessa bli ställda på dålig utfordring. Därav fälles detta varningsord. Användes i dagligt bruk.)".
"En sed som alltmer försvinner: Go da - då svarar motparten Tack. Eller blir det så här: Go da, Tack. Svar: Go da. Tack. (Det är det lilla vackra ordet Tack som försvinner allt mer och mer)".
"De ligger så mycket sprottor (?) på backen (sprottor = pinnar)".
"De är en riktigt hassel (= en riktig stackare)".
"Om du inte ä snäll så kommer Rambergsgumsen och tar dig (Ramberget är ett större berg som ligger på Wela skogsmarker. Det gränsar intill Myrby. Man hotade småbarnen för Rambergsgumsen vilken hade sitt tillhåll där)".
"De ä gård kring månen i kväll så vi få nog urväder snart (Gård kallas den ring som är kring månen ibland)".
"Rören skiker i afton så snart blir det urväder".
"Hönsen går ute när det regnar: Regn hela dan".
"Nu skriker spilkråkan då blir det regn i morgon"
"Idag är det wädersalar blir det regn i tre dar".
"När solen skiner å de regnar så blir de regn i morron med".
"Korna vädrar så det är nog snart regn".
"Dimman går opp i da så kommer hon ner me regn innan kvällen".
"Flugorna sticks så otäckt i da så de blir regn".
"Skatan bygger högt i år regning sommar. Bygger hon lågt torr sommar".
"När hästarna ruskar sej i selarne då blir de regn".
"Om solen skiner på vestra molnet på morron blir det regn innan kvälln".
"De blåser tungt i da, de blir regn".
"Kråkorna går i nyslagna hö då får vi regn".
"Kråkorna sitter på gärsgårsstörarna nu blir det regn".
"De blåser östan, då blir de regn".
"Svalorna flyger lågt ida, då regnar det innan kvällen".
"När Arken ligger över strömmarna blir det vackert väder (Antag att vinden blåser norr då kan det ligga en molnföreteelse en stor båt av små moln. Den ska ligga öster-väster)".
Uppgifterna hämtade från SOFI (Språk- och folkminnesinstitutet) i Uppsala. De flesta uppgifterna är nertecknade i början av 1930-talet.
© Marie Andersson 1999-2024