Birger Forell (1893-1958) - en tämligen okänd hjälte

5 juni 1926 ankom Birger Erland Severin Forell till Tillinge församling som tillförordnad kyrkoherde. Han och hans fru Katarina Elisabet (kallad Calise, född Strindberg) samt deras två barn Sven, född 1922 i Rotterdam samt Jan Sten, född 1926 i Uppsala, ankom från Domkyrkoförsamlingen i Uppsala.

Enligt Svenska kyrkan föddes Birger Forell 1893 i Söderhamn i en fattig familj. 1915 tog han studenten som privatist. Han studerade sedan teologi i Uppsala och fortsatte därefter sina studier i Tübingen och Marburg. 1921 prästvigdes han, och fick därefter arbete som sjömanspräst i Rotterdam. Därifrån kom han sedan till tjänsten i Tillinge. Natan Söderblom ska ha kallat tjänsten ett ”rangpastorat” och Forell själv anmärkte i sin dagbok att han under de senaste fem åren upplevt så mycket, att det nu inte skadade med lite lugn och ro. Enligt boken ”Bland krigsfångar och flyktingbönder – en bok om Birger Forell” av Gustaf Ögren var kontrasten mellan friheten och det omväxlande arbetet i Rotterdam och den lantliga instängdheten i Tillinge påtaglig.

Konfirmation i maj 1929 i Tillinge kyrka. Birger Forell sittande i mitten.

Han syns här på några konfirmationskort, under tiden fram till 1929, de år som han stannande i Tillinge. Dock var han på resande fot även under tiden i Tillinge församling: Vintern 1926-27 var han assistent till Rudolf Otto på en religionsvetenskaplig forskningsresa till Indien. Där kom han i kontakt med Mahatma Gandhi, något som kom att påverka honom starkt. Efter tre månader avbröt han Indienresan, då han fick besked om att yngste sonen Jan Sten avlidit av lunginflammation hemma i Tillinge i slutet av januari 1927. Senare samma år, i december, avled det kvarvarande barnet, sonen Sven, i Tyskland av lunginflammation.

1929 utnämndes Birger Forell till kyrkoherde i Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin. Där skulle han komma att uträtta en del av de många gärningar i mänsklighetens tjänst i Europa som fått honom att gå till historien.

Svenska kyrkan i Berlin 1928, året innan Forell anländer.

Den svenska Victoriaförsamlingen i Berlin omfattade ca 1400 personer när Forell anlände, människor som led av en svår nöd på grund av den stora arbetslösheten i Tyskland. Åren som skulle komma innebar också omvälvande tider för landet, något som Forell kom att uppleva på första parkett. Utöver sitt arbete med att hjälpa sina landsmän gav han också politiskt förföljda och judar en tillfällig fristad i prästgården. Forell hade goda vänner inom den lokala polisen som varnade honom när Gestapo flyttade in vid polisstationen mitt emot Svenska kyrkans park. De följande åren var tvivelsutan tungarbetade och pressande år, och 1942 lämnade han Berlin för en tjänst som kyrkoherde i Borås Caroli församling.  Det förekom obekräftade rykten om att anledningen till flytten från Berlin var att svenska ambassaden inte längre kunde svara för hans liv och säkerhet.

Efter att ha återhämtat sig i ett par år blev han tillfrågad, och accepterade, en ny utlandstjänstgöring: nu som ansvarig för den andliga och religiösa vården av de tyska krigsfångarna i England. Efter att ha fått tjänstledighet beviljad för uppdraget for Forell till England. En nog så delikat uppgift, att balansera sitt uppträdande och sina uttalanden så att ingen av de krigande sidorna tog illa upp. Läget i fånglägren blev också allt svårare när antalet tillfångatagna tyskar växte. Forell arbete spände över många områden, bl a lyckades han utverka tillstånd till att inrätta ett högskoleläger, Norton Camp, där unga teologer utbildades. Under de perioder då han var återvände till Borås organiserade han hjälparbete, där hustrun Calise var motorn.

I en bok om krigsfångarna i England skriver författaren M B Sullivan så här, efter att ha lyft fram Folke Bernadottes och Dag Hammarskölds arbete: ”En tredje svensk som arbetade för internationell försoning är emellertid nästan glömd, även i sitt eget land. Det var inte mycket av drama i hans liv, och pressen visste knappt om honom. Det var pastor Birger Forell.  Tre gånger hämtades han från sitt hemland till Tyskland, varje gång när detta land var utsatt för tyranni eller nederlag – 1919 till 1920, 1929-1943 och från 1944 till sin död. För varje gång blev hans insats mer komplett. Det tredje tillfället började när han blev ombedd att bli särskild själasörjare för de tyska krigsfångarna i Storbritannien. Inbjudan kom från dr George Bell, biskop av Chichester, och ledde till att han kom att spela en unik roll som budbärare om hopp till lägren, som verkställare av goda gärningar och som initiativtagare. Historien kan mycket väl finna att Forell var en av de mest framstående fredskämparna i sin tid. Det är signifikativt att huvudinspirationen i hans liv kom från Mahatma Gandhi; och det var en tidigare tysk krigsfånge, när denne var rektor för Münsters universitet, som föreslog att han skulle få Nobels fredspris”

1947 engagerade sig Forell för staden Espelkamp i Westfalen som en stad för flyktingar. Tack vare sina goda kontakter med engelska myndigheter lyckades Forell hindra att en del baracker som används till ammunitionsframställning sprängdes. Istället kunde de byggas om till bostäder och ge plats för ett par hundra människor. Det var början till staden Espelkamp. 1955 kunde Forell glädjas åt att det i staden bodde 7000 människor och att man hade skapat 3200 arbetsplatser - och att han själv sågs som stadens fader!

Arbetet med flyktingstaden Espelkamp var den ena stora huvudinsatsen som Forell gjorde i Tyskland. Den andra var hjälpen till flyktingar från östzonen, som kom i mängder. Många av dessa var bönder och Forell sökte efter bästa förmåga hjälpa dem till rätta i Tyskland, bl a via den "svenska bondehjälpen", i regi av Svenska kyrkohjälpen och RLF.

Efter hans död i juli 1958 i Borås har flera saker vigts till hans minne, bl a följande:

• Vid ingången till Svenska kyrkan i Berlin sitter en minnestavla av koppar med följande text (i översättning): Birger Forell. 1929-42 svensk präst i Berlin. Beskyddare och räddare av många förföljda 1935-1945. Hjälpare och vän till tyska krigsfångar i England. Han skapade den tysk-svenska flyktinghjälpen för att ge nya hem åt fördrivna bönder. Tack vare hans beslutsamhet kunde flyktingstaden Espelkamp bildas.

• En öppen plats och en grundskola har uppkallats efter honom i stadsdelen Wilmersdorf i Västberlin.

• I Espelkamp har en gata uppkallats efter honom samt två skolor: Birger Forell Realschule och Birger Forell Förderschule. I flyktingbyn  Neugnadenfeld vid holländska gränsen kallas huvudgatan Birger-Forell-Strasse.

• Tyskland har också givit ut ett frimärke till hans ära.

Källor:

Kyrkböcker från Tillinge.

”Bland krigsfångar och flyktingbönder – en bok om Birger Forell” av Gustaf Ögren.

Svenska kyrkan.

Senast uppdaterad 2012-04-02