Magnus Stålsvärd (1724-1756) - en kuppmakare från Vappa

Bild från Skoklosters porträttsamling

Magnus föddes den 9 juni 1724 på Vappa säteri i Tillinge. Föräldrarna var kaptenen vid Upplands regemente Johan Toresson Tjäder och hans hustru Märta Hagelsteen. Fadern hade köpt Vappa året innan.

17 år gammal, år 1741 skrevs Magnus in som volontär vid fortifikationen. Året efter deltog han eventuellt som underofficer i Upplands regemente i kriget i Finland.

1745 gick Magnus Tjäder, som han då hette, i fransk tjänst och deltog bl a i franska arméns fälttåg i Flandern i Royal Suedois. 1748 ska han ha blivit kapten i tyska rikets tjänst.

1750 utsågs han till fortifikationskapten i Sverige, och befordrades året efter till ingenjörskapten vid livgardet och adlades med namnet Stålsvärd, det sistnämnda tillsammans med brodern Johan.

Magnus Stålsvärd beskrivs i svenskt biografiskt lexikon som en man med stora kunskaper och mycken duglighet, men häftig och orolig. 1755 gav han ut en bok som anses bevisa hans skicklighet som fortifikationsofficer. Hans befästningsförslag utmärktes av riklig användning av bombfasta valv, enligt Nordisk familjebok.

Men det som gjort att Magnus Stålsvärd framför allt har gått till historien är hans dramatiska levnadsöde 1756, året som för övrigt skulle bli hans sista...:

Det året var Adolf Fredrik kung i Sverige, och styrde landet med drottning Lovisa Ulrika vid sin sida. Drottningen, som för övrigt var syster till Fredrik den store av Preussen, hade svårt att finna sig i kungens beskurna makt i frihetstidens Sverige. Det var anledningen till att hon konspirerade för att genomföra en statskupp, som skulle återge kungen makten. Planerna blev dock avslöjade och de inblandade greps och ställdes inför rätta. Kärnan i kuppförsöket bestod av åtta män, som alla dömdes till döden - däribland Magnus Stålsvärd.

Man vågade inte dröja länge med att verkställa staffet. Inte heller litade man på sinnesstämningen hos "hos de talrikare samhällsklasserna inom huvudstaden" och därför ville man inte föra fångarna till den vanliga avrättningsplatsen utanför Skanstull. Istället fördes de några få steg från fängelset till den öppna platsen framför Riddarholmskyrkan och där ägde så de första fyra avrättningarna rum den 23 juli 1756.

Gustaf Jacob Horn var den förste som leddes till stupstocken. Han ska ha varit försagd och motsträvig och endast med möda kunde man få honom att böja ner huvudet. Efter honom var det Eric Brahes tur. Han var lugn, förtröstansfull och frimodig och talade med hög och stadig röst till de som stod runt omkring, enligt en nedteckning. Den tredje att avrättas var Magnus Stålsvärd, som men en viss häftighet kastade ifrån sig hatten och skyndade till stupstocken. Sist den dagen att avrättas var Jan Puke, som mötte döden med orubbat lugn.

Tre dagar senare avrättades de fyra sista kuppmakarna: värdshusvärden Angel (som var den som avslöjade planerna) och underofficerarna Mozelius, Christiernin och Escholin.

Magnus Stålsvärd var vid sin död 32 år gammal och ogift. Hans bror Johan hade dött några år tidigare, så ingen fanns sedan kvar att föra den adliga ätten nummer 1926 Stålsvärd vidare.

Källor:

Svenskt biografiskt handlexikon, Nordisk familjebok, Tillinge kyrkböcker, Riksdagsdomar 1756, Berättelser ur svenska historien mm. 

Senast uppdaterad 2012-07-26